Kallaste natten hittentills sedan förra året. -13,9 var det igår kväll. Nu är det uppe på -2,6 igen, och en mulen, grå himmel. Har vi tur så kanske vi kan få det lite vitt.

Fast vitt är det redan, i form av frost. Jag tänkte mer att det kunde bli någon/några cm snö så att Lillan kan få ägna sig åt det hon älskar mest: Snödykning =)

Ann-Marie, det var ett kanonuttryck!

Jag kan vara väldigt pessimistisk av mig, men samtidigt brukar jag säga att det kunde vara värre. Eller det finns alltid någon som har det värre/sämre än jag.

Man får försöka att se allt från den ljusa sidan. Det lönar sig inte att se allt i svart, för det är skadligt för en själv. Allt ordnar sig med tiden och lite möda.

Och hur jävligt det än kan te sig så brukar jag vara kapabel att skratta efteråt, när det gått en tid och man fått tänka över saker och ting.

Ta bara hur jobbigt det var när vi (min morbror och jag) hittade mormor i sin säng, där hon somnat in med glasögonen på näsan och sin Hemmets Veckotidning i handen. Livet kändes pest, jag orkade inte mycket. Det var inte bara det att vi hittade henne, vi fick bryta oss in genom en dörr för att komam in till stackars Lina som ville ut och kissa och bajsa, och till mormor. Det är en sak man aldrig glömmer.

Men även om man inte glömmer det, så är det inte nyttigt eller bra att bara tänka på det. Istället får man komma ihåg allt roligt och härligt man gjorde med henne innan hon fick somna. Alla roliga komentarer hon kunde kläcka, för att hon inte riktigt hann med i svängarna.

Som den gången när hon åkte med min mamma och äldsta syster från Pukavik till olofström för att handla. Innan de kör berättar hon att hon harft dålig mage under natten, och stoppat papper i trosorna nu. Under färden sladdar Lotta lite grand (tror jag att det var) på ett ställe. Mormor sitter tyst ett tag, och så säger hon: Fan lotta. Jag höll ju på att skita på mig!  (Hon brukade aldrig svära och inte heller prata ovårdat. Mormor kunde vara ganska pryd och städad)

Eller när hon följde med oss till Eko i Fjälkinge. Hon fick köra vagnen eftersom vi tänkte att den kunde hjälpa hennes balans och hon kunde ju inte gå så fort. Observera TÄNKTE. Vi fick jaga henne mellan raderna i affären för att hinna ifatt och kunna lägga i våra egna varor i vagnen. det var som att ha en 4-åring med sig i en gottebutik. Mamma hade sällan med sig alla sina egna varor hem när de var och handlade ihop =)

Hur hon ringde hem till sin lillasyster på lördag morgonen, och så pratade de i timmar, för det var billigare då. Eller hur hon stängde av eller skruvade ner radion varenda gång de spelade Kristina från Duvemåla för hon avskydde den sången, och vi kunde inte låta bli att retas lite med henne.

Hennes höjdpunkt på sommaren var när vi samlade så många som möjligt från släkten (både min mammas och min pappas sida) och spelade brännboll, grillade korv och umgick hemma hos henne. Hon hängde inte riktigt med i svängarna, hörde lite illa, men njöt av så mycket folk runt sig. Och hon var Pärla med alla. Det var bara enstaka som sa Ingeborg, utan honb är och förbli Pärla för oss alla!

Det är dessa roliga och fina minnen som man ska tänka på, le och skratta åt, och aldrig glömma. Så LE!

var det tänkt, men jag får inte upp motorhuven. Köpte olja idag eftersom det var ynkligt nere på nålen sist jag kollade. Och att köpa olja är minsann inte det enklaste...

Jag gick in på Mekonomen i Sölvesborg och började att titta mig omkring...

var är oljan? Hittade en skylt på en hylla, men det var ju inte motorolja utan något annat. Så jag rundade hyllan och på andra sidan var det flera olika sorters. Hur vet jag vilken sort jag ska ha?

Gick fram till disken och sa HJÄLP! Vilket den söte grabben där sa: javisst=)

Så nu har jag köpt olja. Hem, försöker öppna motorhuven, nejdå, den var frusen. In och hämta nycklarna och starta. Lät bilen stå ett tag så att den blev varm, och då gick det att öppna. Fyllade på oljan och gick för att hämta papper. Har en köksrulle i baksätet, och gjorde det BIGGIGA misstaget att öppna passagerardörren bak, den enda delen av min bil där larmet sätter igång. Alla blinkisljud tic-tac-tic-tac.

Hmm.... den får stå på i 10 minuter så den larmar av sig, och så kommer nästa grej. Blinkisljusen på förarsidan hänger sig. Ingen blink, utan ett konstant ljus hela tiden. Jag stänger av och tar ut nycklarna men nej. Tillslut öppnar jag motorhuven - IGEN - och börjar att dra och slita i säkringarna. I 8 minus och frusna händer. Vad jag drog i vet jag inte riktigt, men den slutade att larma i alla fall, och inget som inte skulle lysa var igång.

Mysko bil jag har!

Hostar på morgonen och kvällen. Ingen torrhosta heller utan det "kommer mera".

Behöver inte snyta mig lika ofta så det kanske är på tillbakagång. Fast jag känner trycket runt i ansiktet, från bihålorna. Brukar få bihålsinflammation ganska så lätt. Kanske jag skulle beställa en tid hos läkaren för att se om jag får pencillin.

Feber... hmm... det beror ju på hur man räknar. Eftersom min kroppstemp ligger mellan 35,3-36,3 normalt sett, så är 36,8 gränsen till feber för mig.

(När jag låg på sjukhuset, nyopererad, så hade de tänkt ta om min temp flera gånger med ny febertermometer, innan jag kom på att tala om att jag hade så låg kroppstemp normalt sett. )

"Har man ingen feber så är bihålsinflammation inget att gnälla över" var det en sköterska på läkarstationen i sölvesborg, som sa åt mig för 12 år sedan. Jodu, grattis, ta då min, för den gör ont och jag blir matt!

Hmm, slutgnällt för denna gången? Var det inget mer jags kulle gnälla om när jag ändå höll på att skriva av mig?

Jo en sak till. Egentligen inget gnäll, utan mer en otäck sak, som enligt familjen är helt normal:

Jag har hostat och snutit mig så mycket att det känns som om jag hade en bula i magen, precis i mitten från bröstbenet och ner ca 10 cm. När jag visade det för min lillasyster så sa hon att det var magmusklerna. Likadant mamma. Otäckt, jag har aldrig kunnat känna dom så. Det gör inte ont när jag spänner det för att visa, utan bara ibland när jag hostar som värst. Provade att göra några små situps igår (halva sådana) och det gjorde fortfarande inte ont.

Jag hostar fram en 6-pack =) tror nog att jag föredrar det traditionella sättet genom att träna fram det med tortyrredskapen. *skratt*

Som tur väl är. Ska så snart jag bytt om, köra lite övningar idag också.

Någon som har tips för hur många övningar man ska göra daglien för bästa resultat?

Nu har jag köpt min maskin begagnad så jag har inga broschyrer till den, allt jag kan säga är att det är en Leisure net, Powergym. Står inga siffror, och jag vet inte hundra hur mycket tyngderna väger. Enligt Peter som jag köpte den av, så var 3 tyngder det samma som 20kg, så jag kör på två vikter när jag använder den.

Jag vill ju inte bli en muskelnisse egentligen, utan tona mina armar och ben så de är slankare och kanske då även tappa lite av gäddhänget om det är möjligt.

I morse födde hennes lilla mysiga Gretha en kull med flickor och pojkar i färgerna trefärgat och blenheim. 5 små liv var det denna gången. Eller små och små, minsan inget smått över varken Grethas eller Malvas bebbar, med de vikterna!

Önskar er allt gott och kommer att dyka upp om 4-5 veckor för att gosa valp =)

Kan man väl kalal det. Ett stort monster som står i hallen, där jag kan träna armmuskler och benmuskler. Sådana som jag fattas nu (nej, nej de är bara i vilande läge)

Jag kan göra en himla massa saker med bänken UTOM den där rörelsen där du håller upp händerna, tar i handtag och sedan ska stänga händerna över din bröstkorg. Om ni fattar vilken jag menar. är inte byxad att röra handtagen knappt en cm ens inåt *skrattar*

får öva. Så i morgon kan jag nog knappast röra mig, blir en pina att gå i trappen. Men efter ett tag så borde jag klara det!

Skam den som ger sig!

Jag brukar säga till alla som undrar att Godis är en riktig bitch. Andra epitet är ordningspolisen, ragatan eller gamla kärringen.

Men hon funkar jättebra med Emelie och Niklas 5 åriga blandis papillon/shi tzu: Wilma. Har gjort redan från start (fast att Godis inte tål Gunilla - men vem gör det egentligen, och inte heller Nellie)

Nyårsafton skulle Emelie och Niklas ha fest i sin lägenhet, så Wilma sov över hos "mormor och morfar" och under kvällen skulle hon hoppa upp i lilla soffan hos mig och Godis... det hade inte funkat med vem som helst ska jag säga, men Wilma hoppar upp, och sätter sig på Godis..... som inte säger ett knyst!

 Sedan låg Godis och sov en bra stund med Wilma sittande på sig. Och Wilma är större än Godis kan jag ju tillägga, men Godis bryr sig inte om storleken.