Igår fick Wilma ett behövligt bad. Mina båda hade också behövt, men det dröjer lite till med det.

Men jag blev lite konfunderad när Godis kom upp på rummet och satte sig vid mina fötter under skrivbordet. Det händer inte ofta, hon brukar hoppa upp i fönsterkarmen i rummet utanför, eller åla sig på min matta, men under skrivbordet händer sällan...

Men hon var livrädd att det skulle bli hennes tur att bada redan igår ;)

Idag har Putte och jag varit på Karlshamns Lasarett för en koll, byte av attiraljer och träff med killen från företaget som ska ta in Putte till Sverige.

Först tog han foto på slangarna till utvärderingen (med gojs i, då de var de gamla) och sedan på såret före, under och efter omläggning.

Idag blev det en markant mindre svamp som klipptes till och puttades i, vilket är positivt, ett tecken på att hålet håller på att läka.

Jag har reagerat på sårtejpen, fast att den ska vara vänlig mot ömtåligt skinn, och nu även mot plasten på en del ställen. Att mitt skinn är ömtåligt beror på att jag har psoriasis.

Idag väcktes nya tankar: innan har de sagt att det är fettvävnadsnekros som beror på dålig cirkulation (och hade varit mer vanligt om jag hade varit storrökare) men i onsdags såg ena sjuksystern att min kropp håller på att stöta bort stygnen/suturen jag fått invändigt. Och idag fick de lite tankar på om det är just det som triggat igång allt. Därför drog de bort de stygn de kunde se i såret.

Dessutom så fick jag säga ifrån om att det gjorde ont på ett ställe när de skulle klippa rent, och jag känner mer att det svider på huden, vilket betyder att känslen är på väg tillbaka och det är ett positivt tecken det oxå.

Innan jag gick fick jag berätta vad jag tyckte, dels att jag saknar ett skydd på remmen, eftersom den gräver sig lite in mot halsen när jag går omkring med Putte, jag sa ifrån om den lysande displayen (behövde inte tända i hallen igår när jag skulle gå upp, hade ledljus i Putte) och Stefan fotade oxå örngottet som jag gömt Puttes slangar i (inte så trevligt att gå i en livsmedelsaffär med blodi slangar hängande bredvid mig).

Min kusin jobbar som kurator på Sjukhuset, och det är där vi träffas någon gång om året. Ganska komiskt: Anneli kom o hälsade på mig dagen efter min första operation, GBP:n 2008, hon kom upp dagen efter denna operationen och hälsade, hejade på henne dagen jag åkte hem, träffade henne dagen jag var inne o tog de stygn som syntes, och även när jag kommit in för kontroll, få Putte etc. Så denna veckan har vi träffats mån-ons-fredag..... och aldrig annars ;)