Hittade denna sången av Dolly Parton, när jag surfade på CMT och tänkte hur sant är detta egentligen!

Visst gör man så... man tittar på en människa och innan den ens öppnat sin mun så har man kategoriserat den i ett särskilt fack, bara efter hur den ser ut eller för sig. Hur många är det inte som har satt Dolly i ett ytligt fack, baserat på hennes utseende, stora bröst, stor peruk, blondin och smal: bimbo.... att hon sedan är en av de smartaste affärskvinnorna inom Country & Western, det är det många som missar. Eller hennes starka familjeband!

Och skulle folk sedan inte motsvara det facket man satt dom i, så är det upp till var och en att placera dom i ett annat fack. Det är ju det som är grejen: att kunna ändra sin uppfattning om folk. Ett tecken på att man själv utvecklas. Sedan är det ju osagt om det är till det bättre eller sämre.

För man kan neka: men innerst inne är det så man gör. Man sätter folk i fack efter hur man uppfattar dom.

Kolla bara de gamla skrönorna: tjocka människor är alltid glada, smala alltid sura, skottar och smålänningar är snåla etc...

Istället för att bara se människor som de är, individer som alla är olika och ändå har samma värde (ja, jag jobbar på att vara sådan jag också, även om jag har lång väg att gå...)

En otroligt skön låt från en helt underbar film!

Säger somjag brukar: många av dagens tecknade filmer är mer lämpade till vuxna, än till barn. Denna filmen hade jag nog lika mycket ut från som kidsen ;)

Två gånger har jag lyckats få med min nuna i tidningar, av en slump...

först: Lokaltidningen  och senast nu igår i BLT.

Får nog säga att utan Högskolan och utbildningen jag går så hade jag inte hamnat i tidningarna, eftersom det ena var när min klass hade utedag, och det andra var under mitt vikariat nu i veckan =)

 Lillan nere vid fotändan och mor och dotter (Molly och Pyret) på huvudkuddarna och sover. Inatt har det varit kuddgästerna som delat säng med mig. Mysigt. Men det är skillnad med två extra hundar, så vi har fått ha fläkten på inatt, det flämtades både här och där.

Är ett läskigt påhitt tycker hundarna. De har lärt sig att den inte är farlig, men den är ingen vän i alla fall (mer än min, då) och den uppfattningen delas även av dammråtte-odlingen i hörn, trappan och under sängen.

Så när den kom fram idag var det flera som höll sig på avstånd, men ändå höll full uppsikt över det vrålande monstret... ja alla utom gamla Skrållan. Måste vara en fördel med att vara döv. Hon låg hur lugn som helst nedanför min stol vid datorn och tittade lojt på, oberörd...

ja, dte finns det säkert, men det är i alla fall högt på min mys- och härlighetsskala =)

Vadå?

jo, att gå och lägga sig i en nybäddad säng, där sängkläderna fått torka ute på torkvindan, med sol, vind och doften av nyklippt gräs.

Nästan så att man längtar tills det är dags att krypa till kojs.

Och ingen skolplikt eller något vikariat idag, bara en slappardag (eller ja, vi håller på att skriva en vetenskaplig rapport, så det är ju till att läsa och författa istället)

Hade tänkt att sova lääänge, men det tyckteinte Pyret och Skrållan.

Ja, det har jag inte talatom, Skrållan och Molly bor här några dagar för Anki & Patrick ska åka på bröllop... en sisådär 75 mil enkel resa... så voffsen är här.

Vi väntar ju på löp på Molly-bus också, och visst ser det ut som om det är på gång, lite svullen MEN inget blod ännu.

Igår var en helt vanlig skoldag på mitt vikariat, och kl 13 var dagen över. När man minns hur man själv var i den åldern mot de som skulle vikariera så skäms man lite, och jag kan bara säga att dessa gjorde inte som vi! Goa ongar ;)

Efter hur gårdagen var, så var man klart lite orolig när man steg upp i morse. Skulle det vara uppehåll eller regna?

Men trots morgondimma här på landet, så var det precis som om det gick en skiljelinje vid stoppet när man ska svänga av Gammalstorpsvägen in mot Sölvesborg. Vi fick strålande solsken, och ingen regn eller blåst.

Efter att ha skjutsat tillbaka mina elever till skolan så fortsatte jag till bilbesiktningen och fixade slutbesiktningen på mitt gamla skrälle. Nu har jag rätt att köra i ett år till. Skönt!

Sprang lite med barnen på vägen ner från Ryssbergsstugan, men det skulle jag INTE gjort! Sitter här nu, nybadad och gosig, men med sådan nackvärk att jag tagit fulldos smärtstillande. Länge sedan annars...