Igår eftemiddag, vid 17-18 tiden så trodde jag att kampen var över, att slaget var förlorat.

Lillsnuttan satte troligen mat i halsen, och var i princip borta. Det gick så snabbt. Hon blev alldeles stel, andades inte och hade vi inte slungat, sugit, blåst, masserat så hade hon verkligen varit borta. tungan var snudd på blåaktig, men blev rosa igen, och vi såg och hörde hennes andning sätta igång.

Jag stod med tårar i ögonen, ihopsnörd hals och telefonen i handen, redo att ringa till Indras matte och husse och tala om den sorgliga nyheten, men pappa vägrade ge upp, han la henne på ryggen och masserade, blåste lite luft i halsen, masserade, vände henne på magen och andningen satte igång.

En halvtimme senare ligger hon och snuttar från Indra igen...

Resten av kvällen var det med andan i halsen och orolig mage som man gav henne mat. Idag har hon ätit jäklar anamma. Vikten verkar pendla 128-132g så jag har börjat att tvivla på min digitalvåg....

Stackars mamma kommer att vara ett nervöst vrak de 3 timmarna jag är iväg idag, och de 4 timmarna som morgondagen medför.

Men jag har gjort en del ändringar: bytt napp, till en med mindre hål. Blandat ny björcks blandning, där jag varit än mer noga med hur mycket Citronsyra som jag tagit i, eftersom den gör att blandningen klumpar sig när den svalnar. Måste ha räknat fel på den förra (gjorde en mindre dos än den som står i receptet) för dagens blandning är jämnare i konsistens och klumpar inte.  Och den är troligen godare också för hon snuttar mycket mera på flaskan.

Varför fortsätter jag att flaska henne, kanske ni tänker? jo för att på nätterna har jag gett henne mer sällan så att hon ska snutta av Indra, och visst gör hon det, men hon tappar ngt gram nästan var natt, så hon får ju inte tillräckligt där.

Däremot är det mindre mängd vätska varje gång jags ka vätska henne, i morse var det bara 2 mil innan det var stopp (och hon protesterar mot sprutan numera)

Som jag sa till Indars matte: Jag kommer att fortsätta att kämpa, för hon är hur pigg som helst!

 

Anki J.

17 mars 2009 23:01

Usch, vilka mardröms sener du tvingas vara med om. Vilken tur att ni alla är så envisa och rädda livet på den lilla, lilla
Kram

http://www.jankils.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

        Nu är bebisarna snart 8n veckor gamla och redo att lämna sina mammor.  I Majas kull är 3 pojkar som jag gärna ser går till utställning. I Ettans kulla är det 4 pojkar och 2 flickor. Pojkarna är till salu, eventuellt utställning me...

Nu i sommar har Linus tagit grönt kort och spelat med farfar. De brukar gå ut en eller två dagari veckan och gå minst 9 hål.  I dag ringer farfar hem efter tredje hålet, Linus lyckades slå HOLE IN ONE. Linus skämtade lite med farfar innan han slog ...

  Linus har sparat sina födelsedags- och julklappspengar och köpt en ny telefon. Vis av erfarenheten så har den utrustats med försäkring, skärmskydd och skal. Jag hade föredragit ett plånboksfodral men han ville inte ha det, och det är ju hans val...

  Tror kattaerna eventuellt kan ha mask, inte för att jag sett något i deras rumpa utan mer för att de börjat tunna av och fäller.  Förra året avmaskade jag dem med Dron-Spot men det verkar vara restat på varenda apotek runt oss, inklusive inter...

    Finfin post. Herr Larsson och Ettan fick sina championat registrerade. Ettan är helt egen uppfödning och utställd av mig medan Herr Larsson kom med färdiga kort bara inte inskickade. Tack igen Ingela för denna härliga kelgris.  De är nu par...