I lördags kom Annika på besök. Annika är en jättehärlig trefärgad dam, född i Tyskland, men boende i Sverige.

Han var måttligt intresserad först, och hon inte så mycket svansvikande heller, så hon fick stanna kvar här.

I går kväll kl 22 blev det en parning fast med misslyckat häng (de lossnade efter 1 minut) men idag så gick det som på räls. Inte ett ljud hon sa när han hittade rätt, utan började smågnälla lite grand när han började svälla.

Sedan satt de ihop i 50 minuter, och jag var kissenödig under hela hänget. När de lossnade sprang jag på toa på stört!

Kanske skulle berätta hur det var idag.

Kl 9 var jag på plats på sjukhuset, betalade och gick till provtagning. Där donerade jag beredvilligt 6 rör blod och ett urinprov. Det sistnämnda var jag lite orolig för, eftersom jag gjort vad jag skulle hemma, och inte hade druckit något innan läkaren. Ner i kafeterian och åt 2 halva frallor och drack en halvliter Ramlösa.

Därefter väntade jag i väntrummet innan jag fick tala med sjukgymnast och vidare till sjuksystern som mätte vaderna (inför stödstrumporna efter operationen) tog blodtryck (120/90) och vägde mig (119,5kg)

Tillbaka till väntrummet, tills kirurgen kom, och en snabb genomgång med honom, lite prat om operationen i sig och så lyssnade han på mina lungor.

  Efter en stund kom sedan narkosläkaren och gick igenom sina papper.

Dags för lunch, halv ett åt jag oxkött i skivor, med potatis och kall pepparrotssås.

 Kl ett var det sista anhalten: dietisten. Genomgång av vad jag skulle/kunde äta efter operationen.

Sedan HEM!

Jippie! Fatta att jag har saknat den lilla röda manicken =)

Fast... den är inköpt i mitt (Camilla) namn, inskickad till försäljningsstället i mitt namn, vidarebefodrad till kameraservice i kungsör i mitt namn... och tillbaka skickad i pappas (Arne) namn. Fniss.. så det kan gå =)

I morgon ska vi FOTA kaniner och annat.

Blir det nu.

På måndag kl 7 ska jag infinna mig på Karlshamns Lasarett för att genomgå en sk GBP Gastric ByPass... Ojojoj...

har längtat efter detta, men OJ vad nervöst!

än hemsidor som aldrig blir uppdaterade?

Visst, jag förstår helt att det kan vara besvärligt och dyrt för de som inte kan själva. Eller svårt för de som gör åt andra, man kan ju inte skriva in saker eller sätta ut foton om man aldrig får något att jobba med.

   Men det finns en uppsjö med hemsidor från privatpersoner och uppfödare av olika slag, som ALDRIG blir uppdaterade. Hur svårt är det att skriva då och då vad som har hänt, om man tagit nya intyg, varit på promenad i skogen, parat, fått valpar, köpt ny hund, exporterat, ställt ut eller tävlat/tränat någon gren som kräver lite innanför pannbenet på hundarna,  eller bara vill dela med sig av sin vardag.  Det hade varit jätteintressant att läsa om domarnas uppdrag utomlands, kanske inte på hemsidorna men i rastidningarna. Vilka plockades fram till vinnare? Hur var utställningen jämnfört med i Sverige? Hur många var anmälda?

   En hemsida ska vara informativ (enligt mig) och det finns alldeles för många som bara visar några bilder, inte talar om vad man har för något. 

T ex: har man cavalierer anser jag att man mycket väl kan visa upp intyg, åldrar på hjärtfriska etc. Den som har avelshanar kan göra en sida med hanar och deras åldrar/meriter. Sedan är det ju upp till var och en om man vill låna ut eller inte. Importer - exporter

   Har man en hemsida så borde man i alla fall uppdatera den 2-3 gånger om året, men det finns sidor om allt möjligt på nätet som det aldrig händer saker med, och då kan man fråga sig: varför finns de utlagda överhuvudtaget??

Eller är det bara jag som undrar?

Igår körde jag hem till Anki och hälsade på henne och hundarna. Främst hennes valpar efter Walter. Fem svarta små yrväder.

  Walter och hans familj kom också dit, fast han var mer intresserad av valparnas storasyster Malva som började löpa samma dag. Eller lilla Nanzie som lekte vilda lekar med honom.

   Jag hade med mig ett ljus till Julia, med Nanzie på. Tog foto på Nanzie i Malmö, och fixade ljuset igår.

Jag är sugen på att använda Walter igen till Lillan, med hopp om en ny tik lika vacker och charmig som Pepsi...Vi får se.

Med provtagning: på fastande mage. Gissa vem som vaknade av hunger en halvtimme innan klockan skulle ringa, och vem som är som en öken i munnen! Ofattbart!

  Klockan 9 ska jag vara på plats, och dagens övningar beräknas vara färdiga kl 2 i eftermiddag. Jaja, bara att bita ihop, kan ju köpa frukost på sjukhuset efter provtagningen. Jag som hatar att fika ensam =(