Godis och Pyret har fått Glucosamin i maten sedan den 18 april, försökte att ge katten Ika också, men eftersom hon inte ens äter kletmat (brukmat) så är det svårt. Annars hade hon behövt det hon är väldigt stapplig.

Skrållan har fått i maten var kväll sedan i tisdags, det blir fyra gånger, och jag tycker redan att jag ser en förbättring. Hon är inte så stapplig och ostabil när hon går upp eller ner i trappen. Kan det redan märkas?

Skönt är det i alla fall!

Fast bara till på söndag.

Lilla råttan Molly och hennes gamla mormor Skrållan är här på kollo. Matte och husse ska flytta till hus, och för att slippa vara oroliga för hundarna under tiden så är de här.

Benjamin tycker det är toppen, han brukar ju leka med Mollys kullbror Elvis.

Finns det något mer nervpirrande än att gå till veterinären och ta intyg inför avel?

Jag blir skakig och stissig när det är dags för mina att få nya intyg. Först när man tar knän och ögon efter ett års ålder. Är det inte UA (eller enstaka näthinneveck i max ena ögat) så väljer jag att INTE använda dom i avel, och då kommer det gastkramande beslutet: ska man behålla dom som sällskap eller placera om? Det är ett oerhört svårt beslut... Man kan knappast som kennelägare fylla huset med hundar som inte går att använda, då kommer man ingen vart i sin avel.

Men känslorna spelar stor roll. Är man ensam så är det ens egna känslor som ska beslutas utifrån, men är man en medlem i en familj, och då främst barnfamilj, ja då är det så många fler som drabbas av ens beslut. Det kanske är barnens mest älskade familjemedlem som man så helt kallt sitter och funderar på att placera om....

Därför vill jag skicka ett STORT GRATTIS och en kram till Anki på Jankils, som slipper att ta det beslutet nu när hon var i Näsum i fredags och fick en himla massa intyg UA!

Är ett naturreservat som ligger i Sölvesborgs Kommun. Vi åkte dit idag och gick en tur med hundarna. Vi är mamma, jag, Emme & Niklas och fyrbeningarna Lillan, Godis, Pyret och Wilma.

en hel del Cairnterrier-ägare från Blekinge hade samma ide, men tyvärr var det någon i det gänget som inte respekterade förbudet att ha hundarna lösa ...

Jag hade stegräknare på mig, så vi gick minst 6900 steg, i branta stigningar och lika branta leder ner. Trötta i benen och ganska så fnittriga innan vi kom ner.

Korna var släppta där också, och vi såg en kalv som diade, synd att detta inte var någon plats för Anton, han hade uppskattat att se korna.

Nu har jag lite lagom ont på utsidan av lårmusklerna, vid knäet, och är matt i benen, men på ett bra sätt. =)

hundarna är också rejält trötta.

Hon har arit ganska så dämpad en tid nu, sover mera, vill inte leka och busa riktigt som vanligt. Mamma sa för någon dag sedan:hemskt vad hon är lugn nu.

Med tanke på vilket jä-la rivjärn damen har varit, aldrig stilla, alltid på allt, så är detta en stor skillnad!

Men igår var lite av den vanliga Lillan tillbaka igen. Hon sprang frivarv över gräsmattan, tog ut svängarna och riktigt flög fram. För nu har pappa tagit fram hennes allra mest älskade leksak: åkergräsklipparen!

Hon springer runt den och skäller, helt överlycklig när man klipper gräset. Nästan så lycklig att man överväger att INTE låta henne vara ute ens när det är dags =)

Idag var det n¨got så ovanligt som att det var Pyret som väckte oss övriga. Redan vid sex talade hon om att nu är det dags att stiga upp era slöpottor =)

Brukar annars vara Godis som innehar rekordet i väckning av resten av familjen.

Lillans löp är nära förestående, tvättar sig men har inte börjat blöda ännu. Och hon kissar mer på halva rundan än vad de båda andra gör tillsammans på hela rundan. Löptikar är ganska irriterande på det sättet.

Hon sover också mycket.

Merlin är förvarnad om att det är på G. Spännande, spännande!

Nej, egentligen inte, men när vi tog dagens promenad, fast i går ;) så fick jag gå i t-shirt för det var varmt. Kanske inte så varmt så det räckte med t-shirt, men är det samma temperatur idag så blir det en tunnare långärmad.

Märker att de båda gamlingarna har lite svårt att orka med promenad. Dröjer fortfarande 2 veckor innan det blir Glucosamin i deras mat, så kanske de bara skulle få följa med varanna dag de där båda? Men då kanske de blir ledsna?! Vet att Lillan kommer att strutta som en tupp i en hönsgård om det blir bara hon som får följa med.

Jag går dagligen igenom SKK Databas på jakt efter nya intyg och nya registreringar att skriva in i min egen databas. Och blev förbannad minst sagt när jag inte kunde hitta Molly & Skrållan.

De var hos veterinären 9/3 och fick nya hjärtintyg, men de kom inte in på Avelsdata, jag kollade flera gånger men nej då. Lillans togs den 18 och det var inne men inte deras...

Så jag slängde iväg ett SMS till Anki och berättade, gick in på vanliga Hunddata och där fanns intyg gjorda 2009.

Så ringde Anki igår: på hennes intyg står det att det är taget 9-3-2009, men SKK har bokfört det 9/2-2009, alltså som om det var gjort INNAN Molly blev 2... tänk om vi inte hade upptäckt det?! Då hade det blivit avelsförbud på valparna för att Molly skulle ha varit för ung.

Det är längesedan jag hörde om att SKK slarvade med intygen. Vet i början att de förla intygen mm, men nu borde de blivit vana tycker man.

Fast det är ju ganska enkelt att skriva fel, det är ju helt vanliga människor som sitter och sköter den delen. Och vi upptäckte det i god tid så idag ska Anki ringa upp och säga ifrån...