Japp, idag går vi in i vecka 39.

Hade sammandragningar i lördags men nu är allt lugnt igen. Skrämde   när jag hade problem att andas men hur konstigt är det med en bebbe som trycker på och dunderförkyld?

Gör inte många knop och det är ganska frustrerande. Visst, har aldrig varit den mest aktiva typen, men det är inte roligt att stå bredvid och titta på. Helst nu när jag trots att jag är ständigt sömnig, har fullt av energi egentligen. Bara svårt att få den kanaliserad.

Väskan är packad - någolunda kanske, men med bodys, byxor, mössa, filtar och lite till mig. En del räknar upp massor som ska med, och en del säger bara egna kläder, så det är inte lätt att få den färdig egentligen.

Fortfarande inte så nervös egentligen, men ser fram emot det med spänd förväntan.

Fast det är många frågor som snurrar, som hur märker man att vattnet gått? Kaskad eller sippra? Slempropp? Värkarna etc.