Mina syskonbarn Malin och Anton ska delta i Toughest Family 2018, i Malmö i maj. 

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/solvesborgarna-tranar-for-toughest-family

Sicken otur.... 

Halkar på soldäcket och sträcker mig lite grand. Och bara några dagar senare får jag ett träd över mig. Inget tjockt träd, och ytetrsta delen, tack och lov, men det kom med kraft och jag fick en rejäl snärt i huvudet och på vänstra handen. Så ont i pek- lång- och ringfingret, med naglar brustna långt in, blodblåsa och blåmärken, svullna knogar. Svårt att böja och svårt att hålla.

Och så en fin bula på högra sidan av skallen...

I dag ska Linus, Klara och Hampus ha påskäggsjakt i Agerum. Ingen karta i år utan de får små ledtrådar som leder till nästa ledtråd och så vidare. Ska bli roligt. Jag tror att jag har precis lika roligt när jag skriver ledtrådar och gömmer som de har när de jagar ledtrådar och letar efter sina ägg.

Vi körde hem i förtid från danska LU i februari eftersom vädret blev sämre och vi var oroliga för att inte kunna köra över bron. Så vi hoppade över prisutdelningen men Bent var så snäll att ta hem våra priser nu när han och Hanne är och hälsar på hos Lotta och Ingmar. Mamma och Linda fick varsin medalj från prisbordet medan jag och Lotta fick varsitt större pris. Jag valde en stor vas från Kähler, genomskinlig grå. Omaggio heter den. Jag vet dock inte riktigt var jag ska ha den ännu, eftersom jag ör rödd för att Findus får för sig att välta den, men fin är den.

Livet går upp och ner som en bergochdalbana och jag vill bara hoppa av.....

Små saker kan såra så mycket mer än vad man tror. Och såren tar längre och längre tid för att läka.

Vaknade i morse och hörde småfåglarna sjunga och prata. Helt underbart ljud. Men när jag ska släppa ut Pajas i natt så snöar det. Och det har det nästan gjort nonstop sedan dess. 5-6 cm har vi nog fått. 

Japp, i dag tackade jag för min tid på LIA platsen. Jag fick en bukett tulparner och en bio-biljett och blev tillfrågad om jag inte kunde skicka kopia av mitt examensbevis till sista LIA-platsen så att de kunde ringa in mig om det behövdes i höst.

Jag har varit 4 veckor på barnmottagningen och skrivit massor, bokat väntelistor, tagit emot och skickat posten, skannat och skickat vidare.

Sedan 3 veckor på gyn, där jag fått göra lite av det samma, fast även skrivit in labbsvar. 

Jätteroligt och nu är det alltså slut. Tillbaka till skolbänken och om 70 skoldagar är det över och det är dags att gå ut i arbetslivet. Så skoj det har varit, svettigt och jobbigt men nu ser man ljuset i tunneln.

I morgon är det dags att rocka sockorna igen.

För att alla är olika. Alla har rätt att vara olika, alla räknas och alla har lika värde!