Har en tid funderat på att om vi inte skulle skaffa oss ett husdjur för Linus skull. Han har inga djur att umgås med och det är min fasta tro att barn som får lära sig umgås med djur från början har bättre empati för den svage än den som aldrig haft ett djur att gosa med, sköta om, älska och få kärlek tillbaka. 

Målet är ju att vi ska skaffa hund med det finns just nu inte tid och pengar till det för min del. Så vi (jag) valde det näst bästa: en kisse. 

Har googlat, kollat blocket och annat. Är ju inte ovan vid djur men vill vara väl förberedd ändå. Så råkade jag se en annons på facebook med ett gäng kisongar. Den som satt främst såg lite maffig ut och den ville jag ha. PMade uppfödaren och han var otingad så jag sa att honom ska vi ha. Dagen efter var det ju dags då att skaffa saker till det lilla pyret: en liten klösställning, mat, leksaker, kattlåda med väggar och tak för mindre spill, kattsand osv.

Och i lördags hämtade vi den lille mopeden 

Linus började leka med honom direkt, men blev lite avskräckt när Pajas råkade riva honom på handen. 

Så när Pajas kom hem till oss var det bara att skrida till verket: avmaskningstablett ner i svalget, och klorna klippta för att minimera risken för revor på skinnsoffan. 

Så snart han har storlek och ålder för det så blir det en tur till veterinären för att knippsa familjelyckan. OM han ska få springa ute när han blir stor så ska han inte sätta fler katter till livet. 

Önskar bara att fler hade resonerat så, då hade det inte varit så fullt av katter i jourhem och katthem.

Helst hade jag velat hämta honom efter jul, men det gick inte. Och jag kan förstå dom på sätt och vis: 7-8 kattungar i ungeför samma ålder, 13 veckor, de kan nog vara överallt på en och samma gång, för det tycker jag att han är här hemma. 

Men det viktigaste är ju egentligen att han INTE är en julklapp. Finns inget värre än när folk köper djur till jul, för att ge bort. Oftast är den som ska få djuret inte med på noterna och de djuren (oavsett art) brukar aldrig stanna länge i sina hem. Djur är inte saker,  de förtjänar bättre!

Nej, det blir inga barn hem innan jul   

Polisen lagt ner sin utredning, men social-idioten T, som nu har hand om fallet efter I, "har en magkänsla" att det inte är som det ska..... Ska de inte gå efter lagar och om nu polisen inte ser några tecken på våld, och har intervjuat kidsen, får då verkligen T gå på sin magkänsla??

Kan ju säga att flera olika instanser är inkopplade nu, bland annat ska ett teveprogram komma och göra en första intervju med föräldrarna. 

Linus var hos farmor och farfar hela helgen (de behöver semester nu för han verkligen kör med dom, de behöver ha lite mer gräsner för honom): de var på basar och där köpte Linus och farmor julklapp till mig    och på söndagen var de på Lucia i stallet.

När han kom hem på söndag kvällen så var han lite hostig och när han kom hem på måndagskvällen så hade han feber och är snorig. 

I morse började han att kräkas, och gjorde det flera gånger så fort han druckit något. Men det blev bättre framåt middagstid och sedan åt han av allt möjligt. Men det gör ju att även om han skulle vara feberfri i morgonbitt så får han inte gå till dagis alls denna veckan, 48h efter sista diarré- eller kräktillfället. 

Idag gick det ju bra, Markus jobbar natten så jag kunde ta mitt pass 13-17. Men morgonpasset jag skulle ha gick inte alls, då hade det inte funnits någon som kunde passa Snuttricken för Markus behöver ju sova. Men jag hade tur, sa till chefen att jag behövde VABBA men vi kunde fixa och trixa så istället jobbar jag 15-18. 

Idag fick de det glädjande beskedet att polisen lagt ner förundersökningen, inget att gå på. Nu väntar vi bara på att socialen ska lägga ned också så att barnen FÅR komma hem och helst innan julafton!

Men vad skedde innan dess? 

Jo de var kallade på möte hos socialen, och där får först inte mormor följa med in, men mamman drog henne med sig och sa utan henne inget möte.

Påvisade alla läkarintyg om mammans värk och hur skulle hon ha orkat hålla sonen utanför fönstret??

Påvisade sonens intyg från BUP om ADHD och hur den visar sig för honom: ilska, exploderar lätt, dålig motorik-ramlar lätt.

Även påkallade de lagar som säger att mamma, pappa, mor- och farföäldrar VISST ska få i alla fall prata med sin barn/barnbarn i telefon, om inte träffa. Men det fick de visst inte enligt socialidioten (kan hon inte lagarna så ska hon inte jobba med det.) Men de envisades så idag efter att barnen förhörts av polisen så fick de ringa ner och prata med dom   . Underbart!!

Så säger pappan att om ni nu inte har något att gå på varför inte lägga ned förundersökningen?

Nej det kan inte vi, säger social-idioten: det kan bara förvaltningsrätten...

Men efter mötet ringer pappan till förvaltiningsrätten och där får de ett helt annat svar, om socialen inte anser att de har något att gå på så kan de visst lägga ned. 

Hur mycket kan de egentligen? Om de nu ska jobba med det de gör där de riskerar att omhänderta - rätt eller fel - barn, borde de då inte vara inlästa på LVU lagarna nör det är dom som de stöder sina beslut om omhöndertagande på? Hoppas verkligen att åklagaren tar med det i min polisanmälan om tjänstefel!

De tre stackarna har också åkt på magsjuka nere i fosterhemmet i Tommelilla. De har diarré.  Ytterliggare en sak jag klandrar socialken för. Kanske de även hade fått det om de varit kvar hemma, om allt detta aldrig hade skett, men det får vi aldrig veta nu, eller hur?! 

Givande möte på Af - NOT!

1: För det första fick jag be dom ringa efter min handläggare då hon var över 10 min försenad

2: NÄR det kommer någon så är det inte min handläggare utan en annan

3: meddelandet som den där Gunnar fått när jag skrevs in har han aldrig sett, det om jag var i FAS 3 eller inte.

4: Läkarbesöket som min dåvarade handläggare på AF beställde och betalade för 2010 har den nästkommande handledaren- Åke Petersson, inte ens tittat på eller bokfört så det är inte giltigt längre.

Det var för övrigt samma idiot som sa att Fibromyalgi var inte en sjukdom, det fanns bara i ens huvud.

5: Någon kod får jag fortfarande inte, var ju kanon om jag klarade av att jobba halvtid... resten då??

6: Min handläggare jag hade när jag anmälde mig som arbetssökanden igen i augusti, flyttade till annat kontor i höstas, någon ny fick jag inte

7: Efter samtal och mail fick jag veta att han flyttat och att verksamhetschefen stod som min handläggare

8: ringde henne flera dagar i streck utan att få kontakt och när jag ÄNTLIGEN fick kontakt och hon bad om ursäkt så sa jag att den kunde hon ta och stoppa upp någonstans. 

9: När jag undrade hur jag skulel försörja mig så sa en handläggare i Karlshamn att det var inte deras problem..... 

Nä men leka roulette med andras liv är de skitstövlarna bra på!!

Någon utredning on vad jag kan eller inte kan arbeta med, det lär det inte bli i dagsläget.

Kan ju bara säga ÖVERKLAGNING

Kom på idag att det inte blivit mycket julpyntat alls här.

Jobbat en del, fixat i bastun, tvisten med socialen och allt det som trots att det inte är vår lilla familj ändå hat berört och engagerat. Har lagt ner mycket tid på att googla, läsa, formulera, uppmana och framför allt polisanmält socialen för tjänstefel och Näsum skola till skolinspektionen. 

Så det enda som kommit upp är två ljusstakar och julgardinerna, och alla julklappar inköpta. Inga julkort skrivna förrän idag, och inget annat framme, trots att det bara är en vecka tills det ska vara firande här hemma. 

Idag ska det vara nytt möte med idioterna. Håller tummarna för positivt besked, i morgon är det 2 veckor sedan de tog äldste sonen.Jag hade aldrig klarat av mer än 2 dagar utan Linus. 

Funderade på en av anklagelserna: att mamman ska ha hållt sin 7 årige son på 25 kg utanför fönstret och hotat att släppa.... mamman har fibromyalgi liksom jag men även reumatism och var dessutom ute för en avåkning så hon har varit sjukskriven och haft rejält ont. Inte en chans att hon har orkat hålla honom så.  Hon har mer besvär än mig och jag orkar inte alltid lyfta Linus som väger hälften. 

http://www.varldenidag.se/ledare/2013/05/06/Foraldrar-mister-sitt-barn/

När det gäller de fall där Europadomstolen prövat om tvångsomhändertagandet står i strid med Europakonventionen, har domstolen framhållit vikten av att myndigheterna främjar möjligheterna för barnet att återförenas med föräldrarna eller en av dem. Att skilja barn från föräldrar ska se som en mycket temporär åtgärd. Artikel 8 i Europakonventionen om respekt för privat- och familjeliv kräver att myndigheterna vidtar åtgärder för att främja återföreningen av barnet med sina föräldrar så snart som möjligt. Enligt alla internationella fördrag och konventioner som berör föräldrarättigheter är det föräldrarna som anses vara sina barns primära uppfostrare och utbildare, inte staten. Enligt artikel 16 i FN:s universella deklaration om de mänskliga rättigheterna slås det fast att familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd. Hur uppfyller Sverige dessa internationella konventioner och deklarationer? Att föräldrar mister sitt barn är inget att ta lätt på.