Min vardag förkortad i sex ord: ONT!

Fick min fibromyalgi konstaterad för snart 15 år sedan, och har dessuto en förskjutning i nacken, så jag har ALLTID ont.

Har ätit en massa mot smärtan och i dagsläget äter jag  8 tabletter (2400mg) Gabapentin,3-4 Alvedon, 3 Saroten och 2-3 tramadol DAGLIGEN och ändå har jag mer eller mindre ont. Hatar det! 

Har begärt att få en utredning med arbetsförmedlingen och läkare. Hoppas att det kan bli en lösning på arbetssituationen, hur mycket klarar jag av?

Känns hemskt när man inte orkar med Linus, när min smärta gör mig sur och bitsk och jag inte orkar med honom och hans val av lekar, som jag känner att jag vill kunna. 

Och jag vill inte bli sillasittande, men kan knappt gå ibland, än mindre klä på eller av mig. 

Efter utbildningens avslut och sommarjobbets slut så har det blivit en kalldusch att komma tillbaka som arbetslös.

För min del: har jobbat en vecka för länge i sommar, vilket ha gjort att arbetsförmedlingen inte vet om jag är kvar i FAS 3 eller utskriven helt.

Har svårt att fatta tänket? Skulle jag tackat nej till en veckas extra jobb med egen försörjning för att komma tillbaka tills arbetslösheten och vara i FAS 3?
Jag trodde i min enfald att det pausades under den tiden man fixat annan syssla, men nej då. Inom ett år skulle man vara tillbaka i FAS 3, för att det skulle fortsätta. Däremot så pausades det under tiden jag var föräldrarledig.

Har fortfarande lite jobb kvar, är timanställd och rings in med kort förvarning, men långt ifrån att kunna förtjäna mitt uppehälle själv.

För syrrans del vart det än värre. Hon är också timanställd vid behov, men är bara lovad 8-11 timmar i veckan under fyra veckor framåt. Hennes handläggare körde över henne totalt och skrev ut henne som arbetssökanden då hon hade arbete..... max 11 timmar i veckan och hon ska kunna försörja sin del av en familj på 2 vuxna och två barn.

Skulle hon behöva söka försörjningshjälp av socialen så får de inget för hon inte ör inskriven vid arbetsförmedlinen eftersom de skrev ut henne...

Brev är författat till chefen vid arbetsförmedlingen i Sölveborg, hur fan kan man behandla en människa egentligen? Allt för att hålla arbetslöshetssiffrorna nere så att sittande regering kan se bra ut, pyttsan! De har inte gjort ett skvatt för oss!