Emme och Niklas är på fest så jag passar lilla Pompan. Och det är ju sååååå jobbigt   

Efter att ha gått med henne på axlen i en halvtimme så var det bara till att lägga henne i vagnen. Hon myser när man går och bär på henne och sjunger. Trots att man inte har tillstymmelse till sångröst. Måste dock erkänna att det inte blir några barnvisor direkt. Ikväll var det Ska vi gå hem till dig eller hem till mig, och Var ska vi sova i natt. Kvittar fullkomligt vad det är för text, bara man håller henne antingen så att hon kan känna vibrationerna på min hals när jag sjunger, eller så ska jag ha min mun mot hennes huvud.

Någon kanske skulle få för sig att kalla henne bortskämd, men då får jag protestera. Bortskämd är när man öser över barnen leksaker, kläder o annat i tid och otid, ibland även utan att de gjort sig förtjänta av det. Då blir det inget särskilt utan något de "kräver" och förväntar sig så fort man är iväg.

Däremot kan man aldrig skämma bort ett barn med för mycket kärlek, kärleken ska vara gränslös.

Idag har det varit mys av stora mått.

Mys varje dag med Klara, som skrattar och "pratar". Underbar liten Pompan, som ska somna med huvudet mot ens haka eller hals, så hon hör när man sjunger.

Idag har vi även haft Fabian och Benjamin på besök. Fabian som inte gillar folk med glasögon, men som gärna myser med andra. Som lägger armen runt ens hals och håller hårt i håret, och pillar med handen mot halsen.

Och världens bästa mys är Benjamin, som kommer springande, ska klappa kaniner, hjälpa till att städa burar (eller tömma skottkärror) och som älskar att leka med ballonger.

De andra syskonbarnen är för stora för mys på detta sättet, men en kram är ju aldrig fel där heller. Och de är tillräckligt stora för att man ska kunna göra andra saker med dom, gå på bio, meta i havet osv.

Träff med kirurgen. Varför är du här nu igen? frågade han skämtsamt.

Det måste vara för att jag saknat dig, svarade jag rappt ;)

Trots att jag just nu mår skit över denna jävla mage så får man försöka att hålla humöret uppe. Hjälepr ju inte att gråta, eller fundera på VARFÖR när det redan skett.

Så vad sades idag då?

Bra nyheter och dåliga nyheter, kand et väl summeras som.

Börjar med de bra:

Där jag är sydd har det läkt kanonfint, inga problem med att ta stygnen alls idag.

Dåliga:

Under surturranden, så har det läkt väldigt dåligt. Kirurgen stack hål på skorpan och då vällde det upp vätska. Inte blod, men rosaaktig. dessutom hade jag läkt igenom förbandet så att trosorna hade fläck.  Är också väldigt irriterad och röd utmed det läkta ärret som går från höft till höft, dels på grund av spänningarna med detta, och dels på grund av min psoriasis som gör huden jäkligt skör.

Jag har fortfarande ett hål i magen, 3-4 cm långt UNDER det hopsydda ärret, med en öppning på ca 0,5*1,5cm bredvid suturranden. In med en sorts förband som ska suga åt sig, och på med ett plåster.

"Det här kommer att läka, det kommer att bli fint, men det kommer oxå att ta tid"

BLÄ!!

Dessutom: ingen förlängning på sjukskrivningen, utan från och med måndag står jag till arbetsmarknadens förfogande, med 5½ stämpeldagar kvar så nu får jag ligga på och jaga arbetsförmedlingen. Slarvigt, skulle ha gjort det tidigare, så jag varit förberedd men jag har mått så dåligt på grund av detta, så jag helt glömt bort.

Vad vågar man göra med tanke på skörheten och magen? Hmm...

Går ju inte att leva på hoppet, det betalar inga räkningar eller försäkringar.

Fick uppsöka akuten idag igen. Ett faktum: jag är fortfarande inte bra med magen.

Det blödde från tre ställen, var alldeles svullet och såg ut som ett gigantiskt blåmärke längs med suturranden och troslinningen nedanför där. Ringde 1177 som skickade mig till akuten så en kirurg skulle ta en koll. Det blev samma kirurg som i tisdags förra veckan.

Fick ligga där på britsen ett tag medan han tog kontakt med den kirurg som opat mig i år.  Ska tillbaka till sjukhuset i morgon, så att M tar stygnen - om det går - och kollar hålet som spruckit upp bredvid suturranden.

Gillar inte att se blod i allmänhet, och absolut inte mitt eget, så jag var ganska så lätt i huvudet när vi åkte in.

Fick nytt förband och blev hemskickad, och hann knappt hem förrän det var färgat av blod från hålet.

Undrar varför detta fortsätter? Varför jag fortfarande inte är läkt och fitforfight?

Och dessutom, jag är bara sjukskriven till söndag, med minimalt med stämpeldagar kvar så jag måste ut så fort jag är friskförklarad, och jobba alternativt ha en praktik... men vad kan jag jobba med när jag blöder så lätt från magen och fortfarande inte är hundra läkt?

kan ju tala om att det är en himla massa tankar som snurrar i mitt huvud. Hade jag anat detta så hade det bara varit mitt bråcks om lagats och hängmagen hade fått vara kvar!!

Tack för din kommentar. Ja, jag puschar oxå för att köpa renrasigt. Är själv hunduppfödare sedan flera år tillbaka, och har dessutom en ras som ska göra minst tre undersökningar innan avel. När man köper en cavalier så har jag ett argument för att köpa renrasigt: de som går i avel utan stamtavla är ofta sådana som har avelsförbud i SKK. Man kan inte kontrollera hälsostatusen i flera generationer bakåt.

Jag hävdar dessutom oxå att blandraser INTE är friskare än renrasigt. Däremot så är det tyvärr så att fortfarande är det folk som inte försäkrar sina blandisar, eller gör de undersökningar som vi med renrasigt gör. Det är en doldis som de flesta glömmer bort. Flera av gammal stam fortfarande som hellre avlivar sin jakthund eller hund av annan ras, istället för att kosta på sig veteinär och försäkring.

Men det är ju en debatt som funnits i alla tider och som alla har sina åsikter om.

Kollade en länk som Peter Gustafsson, kennel Vouge, la ut på Facebook: Innan du köper hund. Den var publicerad i Aftonbladet 29 mars i år.

Giter ni inte kolla upp den och läsa igenom hela, så kommer här grundtankarna:

Det här ska du tänka på innan du skaffar hund

• Har du tid för en hund? En hund lever ungefär 10-14 år.

• Köp inte bara med öga och hjärta du måste tänka igenom valet av hund noga.

• Ring svenska kennelklubben för kostnadsfri rådgivning om vad det innebär att skaffa hund och om vilken ras som passar dig.

• Om du köper en ranrasig hund kolla upp att uppfödaren är registrerad och följer alla regler.

• Valpen ska ha ett friskhetsintyg som är max en vecka gammal, utfärdat av en veterinär.

• Valpen ska vara minst åtta veckor när den levereras.

Viktigt att läsa egentligen, men bara dessa punkter går att fundera på oxå. Sådant som är självklart för mig och flertalet andra, sunt förnuft med andra ord.

Tänk på att de tår du trampar på idag,

kan sitta ihop med den röv du måste slicka imorgon