Jösses vad tiden går! Idag är det ett år sedan jag fick min GBP operation...

Kommer ihåg hur nervös jag var, ge spruta själv på kvällen, bada i det där jäkla tvålet som slet av halva skalpen.

Åkte in med en oro i magen, eftersom det stod två datum på kallelsen....

Och nu idag: vikten pendlar mellan 79,9-81,9kg. Mot de 124 jag vägde då =)

Så glad och nöjd, har bara haft mindre dumpningar, annars mått kanon hela tiden, trots att jag i julas fick en alien i magen (bråck i OP såret)

Koll idag: Lillan löper!

Merlin: here we come!

Konstigt hur man kan ändra sig från dag till dag. Idag är jag 90 år gammal, ledbruten, trött, förvirrad och disträ. Hade jag kunnat så hade jag tillbringat hela den här dagen i min sägn, inte klätt på mig riktiga kläder och bara slappat.

Vädret är helt okej, lite kvavt, men inte så kallt när man sitter i solen. benjamin är gosig som vanligt. Men jag är trött!

Skulle gått på Stiby backe med Emme, Niklas, Markus och hundarna, men nej, smsade återbud, orkar inte - vill inte. Hade kanske varit bra och nyttigt med lite frisk luft och motion när man är nere.

Ont i nacken....

Idag ska Skrållan och Molly åka hem igen är det tänkt.

Molly och Lillan har börjat leka konstigt så nu är löpen på G. Jippie...jättekul.... ja, egentligen är det så, men jag är anti...

Lika bra ni slutar att läsa detta inlägget nu, så att jag inte drar ner er också på dagens deppiga nivå....

Molly är en kopia av sin far. Inte till utseendet, hon är mindre och mer finlemmad. Inte till färgen, han är ruby och hon är som sin mor, black and tan.

Utan det där med maten. Var morgon har hon luktat på sin mat för att sedan nästan rulla sig i den och då har jag tagit bort den. På kvällen är hon superhungrig och äter allt utan knot.

Idag fick de varsin sked risgrynsgröt på maten, som blev över efter Erol och Benjamins frukost. Och då jäklar! TJOFF! De enda som åt snabbare än Molly idag var mamma Pyret och storasyster Lillan (ingen slår dom på fingrarna när det gäller att sluka sin mat)

Skrållan höll på länge länge med sin skål innan hon gav upp... inte lätt att få med det sista av gröten som döljer sig i hörnen på den runda skålen ;)

Lillan tvättar sig mera, och har börjat att svullna i vulvan. Inget blod ännu, men snart borde hennes löp sättas igång.

Har förvarnat så att merlin är beredd när det är dags...

Och som jag sa till Helena: - sitter ni ner? Jag funderar faktiskt på att spara en blenheim.....

Man lär så länge man lever är ett bra ordspråk, liksom man ska aldrig säga aldrig och man är väl inte sämre än att man kan ändra på sig

Det fanns enligt SMHI en viss risk för regn här idag, men det kan man inte tro när man är ute, det är visseligen inte mer än 8 grader i skuggan, men i solen är det underbart! Det är inga moln på himmelen och fåglarna kvittrar. Har precis suttit ute vid trädgårdsmöblerna, i solen, druckit dagens andra kopp kaffe och läst en av dagstidningarna. Härligt!

Godis och Pyret har fått Glucosamin i maten sedan den 18 april, försökte att ge katten Ika också, men eftersom hon inte ens äter kletmat (brukmat) så är det svårt. Annars hade hon behövt det hon är väldigt stapplig.

Skrållan har fått i maten var kväll sedan i tisdags, det blir fyra gånger, och jag tycker redan att jag ser en förbättring. Hon är inte så stapplig och ostabil när hon går upp eller ner i trappen. Kan det redan märkas?

Skönt är det i alla fall!

fast jag frös så jag hade heltäckande på mig: långärmad svart tröja, svarta träningsbyxor och varma skor....

En mil är inte så långt som man tycker första gången man cyklar det...  Innan sommaren kommer så ska jag ha cyklat in till stan minst en gång, dte är 1,5 mil ungefär.

Lite impad av mig själv, på ett enda ställe fick jag växla ner, annars använde jag hela tiden cykelns högsta växel: trean. =)