Denna ska jag se!

Sverigepremiär den 20 oktober, passar perfekt för Oskar fyller år den 29 oktober, så det kan bli hans födelsedagspresent om han vill. Annars får jag väl samla ihop ett gäng i vanlig stil och åka till bion =)

Vi har haft i uppgift (en examination) att skriva ner vår pedagogiska grundsyn nu efter en termin in på vår inriktning. Det var knotigt... inte omöjligt, men man får ju tänka till lite på vad man gjort under terminen och VFU:n.

Men sedan kommer nästa grej... Man ska läsa en basgruppskompis arbete och skicka in med kommentarer. Ta fasta på det positiva och skriver du något negativt så ska du skriva det på ett konstruktivt sätt, så att det ger något. Inte så lätt. Att kommentera själva texten, inte så svårt, men sedan när man ska komma med de andra kommentarerna... ojojoj.... Inte lätt att få på pränt.

Men det är nyttigt. Gissa om jag fick AHA-upplevelser när jag läste vad min basgruppskompis kommenterat. Skrev jag så? Menade jag verkligen så?  Hur menade hon i sin kommentar?

Idag kl 16 ska det vara kommenterat och inskickat.

För ca tre år sedan, elle ri alla fall 2½ nu, så fick Linda en stor balk över sitt lår på jobbet. Lite panik, resten av familjen var på bussresa till Prag, och jag var på Komvux. Kryckor, omlindat, röntgat och sjukskriven.

I onsdags var det dags igen... en lem över knäet, omlindat, röntgat, men inga kryckor eller sjukskriven direkt av läkare denna gången. Däremot beordrad att tillbringa några dagar i stillhet, vilket chefen på jobbet tog fasta på (han har problem med knäna, kanske det var därför som han var så bestämd ;)..)

Så gissa vad? I morgon på kaninutställningen får vi hjälpas åt att bära hennes kaninlådor och sätta kaninerna på plats... och pappa är inte den snabbaste eller bästa till sådant så det blir merparten på mig om inte någon annan hjälper till.... Snajsigt ;) Men vadå, det går!

Lillan är på väg ut ur sitt höglöp, och blev ordentligt parad, två gånger för att vara på den säkra sidan tyckte Merlin, i onsdags.

Men tanterna: Godis och Pyret, bryr sig inte om henne alls. Inga knasiga lekar, inga sniffningar i baken förrän efter vi kom hem från hanen, och ingen som helst ansats till att rida på varandra. Är det vanligt att gamla hundar slutar med det?

Så fort jag släppte in Lillan hos gänget i Oxlaby, så var det sniffningar i massor, och försök att rida, förutom då Madicken och Lina, men de båda tanterna är ju kastrerade sedan långt tillbaka så det var kanske därför?